helgen!

Igår så blev det bowling med syrran å ett gäng. Jag var verkligen i mitt esse. Brukar alltid vara säsmt när vi bowlar, ligger alltid under med typ hälften så mycket poäng som dom andra... igår var vi åtta pers... och jag räknade ut att när vi var på samma ställe i spelet (det var där den andra banan slutade) så hade jag mest poäng utav alla, 3 poäng mer än han som var bäst på andra banan! Hur galet är inte det?? Fan vad kul det var iaf!
Sen drog vi till hotellet, där det var trubadur... Så det blev dans och dans...! Träffade kul folk också!

Sen fick jag vara chaufför, det visste jag visserligen att jag skulle bli... till fyra... men inte till halva hallsberg :O Men så blev det typ! haha.

Idag, lördag, var vi på Marieberg en sväng. När Myran åkte hem så gjorde vi i ordning oss och åkte till berget. Det skulle vankas pub afton (!?) i folkets hus och "Solid" skulle stå på scenen. Hur gärna jag än ville följa med -mest för att träffa killarna i bandet, speciellt basisten, som är min gamla musiklärare, favorit dessutom - så hade jag lovat att vara barnvakt till mina tjejer.

När jag kom in genom dörren så kom Mille... med armarna utsträckta och gav mig -för första gången- en riktig kram när jag satte mig på golvet (riktig för att hon kom och kramade som man ska, tidigare så har hon kröt sin egen stil, hon kommer gåendes med armarna rakt ut, typ en meter ifrån stannar hon, vänder sig om, och backar in i famnen på en...). Sen blev det en massa mys och pussar... jag brukar inte få pussar heller, bara ge henne pussar på kinden. MEn idag körde jag min lur-stil :O "Lady & Lufsen"-stil är det annars. Jag lurade henne med chips, å inga händer, s¨fick jag pussar av'na hela kvällen! :p haha!

När alla åkte på party så gick tjejerna och sov... så där satt jag och var lite avis på att dom andra fick träffa Andreas! Meeen... när jag åkte å hämta päronen så fick jag komma in å hälsa på honom. Så jag stog och pratade med Andreas på scenen, medans han, bandet och svåger'n (min alltså) höll på å plocka ihop alla saker!

Fan vad kul det var att träffa honom igen!! =D
När vi slutade nian så sa han tillochmed till mig att han trodde jag skulle tycka det var skönt att äntligen slippa honom... jag hoppas att han har fattat att det tyckte jag absolut inte (även om han tyckte det var skönt att äntligen slippa mig, haha). Andreas & Mattias... det är helt sjukt vad man kan påverkas utav folk. Egentligen är det inte nåt speciellt som har hänt, men alltså fan vad dom har betytt mycket för mig! Jag är så jäkla glad att jag fick dom som musiklärare, att jag fick chansen att lära känna dom underbara personerna!!
Mattias kan jag prata med, alltså jag kan säga till honom rakt ut att "du vet att du har gjort mitt liv bättre, att du betyder sjukt mycket för mig"... för det har alltid varit så, jag tycker att det är trist men jag vågar inte säga det rakt ut till Andreas, även om jag vill... kan det bero på att han (vad jag tror iaf) gick runt under våra skoldagar och trodde att jag inte tyckte om honom? eller?... fast iförsig, om jag sett mig själv med andras ögon då så hade jag nog tänkt så med... inte för att jag var elak... men det var bara annorlunda. Och jag minns det så väl som om det var igår! Mattias var alltid, kramas varje gång man såg honom, prata om precis allt va hel flummig, speedad till 180 liksom... med Andreas var det typ mycket snack, men lugnt tempo, helt enkelt annorlunda. Men jag minns när vi slutade nian, det var första gången jag fick en kram av Andreas, första gången som jag kände att han insåg att jag inte bara tyckte att Mattias var bäst, utan han också!
Haha... min braiga syster hade ju sett till -i smyg- så att dom båda skrivit på min hatt då på skolavslutningen, så hann jag precis läsa det, så när dom åkte förbi mig i bilen (precis efter att jag läst) så rann tårarna nerför mina kinder, kan jag lova! Fan vad jag saknar alla tillfällen med dom två inne på musiken! Skulle ge mycket för å få uppleva en sån dag igen =D

Aja, nu är det slut pratat om det förflutna och dags att sova...!
Kramar

Daddy It Hurts...

Daddy... It hurts!

This is A TRUE STORY!!

My name is Chris ,
I am three,
My eyes are swollen..
I cannot see. 

I must be stupid,
I must be bad,
What else could have made,
My daddy so mad? 

I wish I were better,
I wish I werent ugly,
Then maybe my mommy,
Would still want to hug me. 

I cant do a wrong,
I can speak at all,
Or else Im locked up,
All day long. 

When Im awake,
Im all alone,
The house is dark,
My folks arent home. 

When my mommy does come home,
Ill try and be nice,
So maybe Ill just get,
One whipping tonight. 

I just heard a car,
My daddy is back,
From Charlies bar 

I hear him curse,
My name is called ,
I press myself,
Against the wall. 

I try to hide,
From his evil eyes,
Im so afraid now,
Im starting to cry. 

He finds me weeping,
Calls me ugly words,
He says its my fault,
He suffers at work. 

He slaps and hits me,
And yells at me more,
I finally get free,
And run to the door. 

Hes already locked it,
And I start to bawl,
He takes me and throws me,
Against the hard wall. 

I fall to the floor,
With my bones nearly broken,
And my daddy continues,
With more bad words spoken. 

Im sorry! I scream,
But its now much to late,
His face has been twisted,
Into a unimaginable shape. 

The hurt and the pain,
Again and again,
O please God, have mercy!
O please let it end! 

And he finally stops,
And heads for the door,
While I lay there motionless,
Sprawled on the floor. 

My name is Chris ,
I am three,
Tonight my daddy,
Murdered me. 

And you can help,
Sickens me to the soul,
If you read this,
And dont pass it on. 

I pray for your forgiveness,
You would have to be,
One heartless person,
Not to be affected,
By this Poem. 

And because you ARE affected,
Do something about it!
So all I ask you to do,
Is pass this on!
-----------------------------

Alltså jag kan seriöst inte uttrycka i ord hur jävla mycket jag hatar sånna förbannade jävla idioter! Som kan göra nåt sånt här mot sitt eget barn, mot nåt barn överhuvudtaget!
Idioter är i mildaste laget, men kan inte komma på nåt ord som beskriver dessa totalt störda människorna...!! Faan vad förbannad jag blir.

En helg full av äventyr...

i fredags slutade jag tidigt för en gångs skull. Hann hem och ta det lite lugnt framför datorn innan vi åkte till syrran och familjen på berget. Det vart myskväll med mina favorit tjejer och alla, sen skjutsade jag pappa och svågern ner till bussen som skulle ta dom och ett gäng karlar till Tyskland.

Vi blev själva kvar, Emil å alla chicks. Haha. Det blev karaoke i form utav X-box 360's Lips, typ halva natten... sen gick vi å la oss... jag vaknade klockan 6 på morgonen och råkade slå till min älskade lilla Mille... öhm, jag tror jag råkade slå till henne i huvudet när jag vände mig om för jag såg inte att hon satt i sängen, men jag är inte helt säker på om det var det eller om hon vart ledsen för hon inte var beredd på att det var jag som låg där pappa egentligen skulle ligga...!! Aja, lite pussar och kramar på det så gick det över sen!

När vi vaknat coh åtit frukost så gick jag och Mille ut och satt i bilstolar, kissade Gisse och tog lite luft medans dom andra klädde på sig, sen åkte vi till Marieberg och gick runt där och kollade lite, käkade... jag träffade min familj =D kul!

När vi kom tillbaka hem så bytte vi bara om lite, till ledigare klädsel, och så tog vi med Gismo ut på en promenad... en promenad som skulle bli helt vanlig motion och rastning av vovven... mamma å syrran var osäkra på hur vida lillebror min och Amandus skulle orka gå hela vägen efter allt gående på Marieberg, och hade förväntat sig en hel massa gnäll från lilltjejen (ja, stora lilltjejen, för den allra minsta sov genom precis hela äventyret)... men inte med en Marie i farten inte. Nej, Det var minsann ingen vanlig promenad vi tog oss igenom, nej, det vart en hel jorden runt resa med en massa händelser, upplevelser och äventyr.

Vi började i Nordpolen där vi såg en massa djur, fast det var kallt där...  burr!!
Sen fortsatte vi till Australien...

där vi gick på Ormsafari, och såg en massa ormar... giftiga, farliga, ofarliga, snälla, flygande... Vi fick blandannat hoppa över en jätte stor lång anakonda som låg mitt på vägen.

Efter Australien fortsatte vi till Afrika...

där vi träffade på en massa djur, såsom Lejon, tigrar, giraffer... ödlor...
Sen tog det inte lång stund innan vi hamnade i dom tropiska skogarna i Nya Zeeland.

och där... mitt ute i regnskogen, långt långt långt ifrån Sverige... träffade vi Sean Banan

som sjöng "Skaka Rumpa" för oss... han sprang efter oss och sjöng, tills vid bad honom att lugna ner sig...
Efter det så kom vi in i Kina...

där vi besökte trollskogen. Fast allt var inte toppen i Kina inte, nej... vi råkade ut för en jobbig kvicksand, och dessa eländiga vandrande pinnarna som bara skulle åka snålskjuts, i vagnen och på våra skor över kvicksanden, inte alls kul. Och dom lyssnade inte när vi bad dom sluta.
Tillslut kom vi ifall ut ur trollskogen och hamnade då hemma i Sverige en sväng, närmare bestämt på Kolmården i Norrköping... Där kollade vi på djuren.
Sen blev det "High School Musical" uppträdanden på Colloseum i Rom

Gabriella sjöng "Gotta Go My Own Way" precis när vi kom in och lyssnade. Sen fortsatte vi till nästa teater, nämligen Broadway, i New York, USA.

Där vi träffade Mojje, han uppträde, sjöng "bananerna"

Men han fick faktiskt avbryta sin show för det var några dumma apor som bara bråkade och snodde våra mössor hela tiden, och nöp oss i rumporna när vi försökte ta tillbaka mössorna, så tillslut blev det för mycket så då var Mojje tvungen att sluta sjunga... Och då gick vi därifrån, vidare till monterskogen i Danmark

 Och vad hittade vi där om inte monster...

men monster var faktiskt inte det enda vi hittade... eller, ja, iförsig, om man tänker efter så är dom ju också monster. Men vi träffade på James och Viktoria ifrån Twiglight... Men vi smög tyst och lugnt så att dom inet skulle upptäcka oss...

Tillslut kom vi ut från Danmark och var tillbaka i Sverige, i Blåberga skogen... väl hemma skulle jag gå och kolla en sak i bilen, då kom Edvard

-den snygga, snälla vampyren- upp bakom mig och slog mig i huvudet, han skrattade och sprang därifrån... jag hann inte se honom men Amandus såg att det var han, och han slog henne också i huvudet, busig kille!!

Vad jag glömde berätta var att under hela den här resan så hittade vi små hjälplösa hundvalpar som vi plockade med oss för att rädda, så när vi kom hem igen så hade vi 200 valpar som vi skulle döpa... Det tog ett tag kan jag lova, sen hade vi valpar som sprang kors och tvärs hela kvällen!! Glittra fick tillexempelt följa emd mig när jag hämtade pappa å svågern från Tysklands-bussen igen på kvällen. Sebastian och Silver låg och tryckte under soffan, Emma och Emma sprang runt och busade, Putte gömde sig... ja jisses vad det var hundar överallt!!! :p


Så... som avslutning! Herrejävlar vilken överdriven fantasi man kan ha ibland... men å andra sidan, var det några gnälliga trötta barn på promenaden? NEJ!!

Nu ska jag sova!! Vila ut efter helgens äventyr!!
Kram

What dreams are made of...?

Inatt drömde jag att mina tvillingar blev kidnappade!

Jag jobbade (tillsammans med en tjej som jag brukar jobba med på Marieberg), vi hade alla barnen... -tvillingarna, halvtids-systrarna och chefens yngsta, och mammas två äldsta pojkar- (helt otippad barnaskara, för det första) och var ute och lekte, vi hade precis ätit frukt eller mellanmål eller nåt sånt tror jag för vi var vid ett bord på en stor gräsplan, det var en del stora buskiga träd här och var... Hon jag jobbade med höll på med några av dom stora barnen, jag kollade tvilingarna som satt i vagnen, sen vände jag ryggen till för att hjälpa dom andra barnen. Då stog vi båda med ryggen mot vagnen i max. tio sekunder... men när jag vände mig om var vagnen borta, totalt väck. Vi fick panik, men så hörde jag småbarnsljud, så min kompis tog dom andra barnen och jag sprang bakom träden och runt ett hus eller vad det var, och där såg jag min lillebrors gamla klasskompis' pappa köra vagnen med tvillingarna i... jag sprang fram och slog till honom och sa nåtgonting i stil med att han var en jävla idiot (om jag inte minns fel) och sen tog jag vagnen med grabbsen och gick tillbaka till dom andra, men gubben kom efter och försökte ta med sig några av dom äldre tjejerna istället, vi ringde polisen och försökte springa därifrån, med alla barnen.... och sen vaknade jag... hmm!!


Jag säger då det... drömmar!!

Kram från grubbelsmurfen :p

LADIES NIGHT 2011!

Först fick jag börja med att jobba, börja kl: 14.00. Men sen... sen åkte jag och hämtade mamma och syrran, vi åkte in till Örebro, för idag var det äntligen dags för Ladies Night gänget att komma till stan, Oh Yeah!! å vi hade köpt middagsbiljetter, så vi var liksom där från början.

Dom hade lite kul grejer i loungen, bla. Singstar... som jag och Ellie såklart stallde upp i! haha. grabbarna som höll i det, han som vi anmälde oss till och valde låt hos, han blev glad över vårat låtval -som var lite coolare ui hans smak än Carola, Sonja Aldén, m.fler.-, Nick Borgen -We are all the winners. Och jisses vad det vart livat när vi fick mikrofonerna, haha! Precis som vanligt alltså!! =P

Sen fick vi maten, och desert. Men efter vi hade käkat så gick jag och syrran tillbaka upp till Singstar palatset. Haha. Den här gången blev det Markolioo & Linda Bengting med "Värsta Schlagern" (vi tänkte kö samma först, men han pratade oss in i den här låten iastället... haha) efter att vi hade gjort vårat fantastiska framträdande så klappade han händerna längst och högst =D haha!!!

Showen var fruktansvärt bra, as roligt var det!! Efter så var det sinering - höll på att inte bli någon för mig. Dom tog kort, men inte MITT (inte elektroniska), jag hade inga lösa pengar kvar och köpte man inget fick man inte gå till signeringen... faan!!-. Men när vi stog och tog kort och kollade lite, så kom jag på en smart idé, gick till baren (för jag såg att dom hade en vanlig kortläsare) och frågade om dom tog kort, om man kunde ta ut pengar där, hon bakom baren var lite tveksam till det, men kuillen sa "Jag kan göra det nu". Så jag fick ta ut pengar där, fast dom egentligen inte gjorde så, TACK till dig baren-killen!! Så sprang jag tillbaka till vakterna i början och fick gå in för å köpa lite kändis prylar, då sa tjejen där "Nu blev det ett bra avslut, nu blev du sist!"... JA, jag var den allra sista, fan vad skönt och slippa stressen bakom, då han jag få en lugn autograf utav alla, bild tillsammans med alla... Dom var jätte trevliga och pratade lite under tiden dom skrev! =D

 Brolle

 Frank Andersson

 Martin Stenmarck

Thomas Järvheden

När showen var slut och fotografering samt signering var klart och vui var påväg till bilen... så såg vi en polis bil på trottoaren, utanför den stog tre poliser, till synnes relativt rastlösa. Syrran skämtade till det och sa "ska vi fota dom också?". Så gick vi fram till dom och hon frågade om dom hade mycket att göra eller om dom ville ställa upp bild tillsammans med hennes "lillesyrra som är polisfantast, och vill bli polis själv"... dom kollade på mig som om jag var coco... den ena ville inte vara med på bild, men när syrran fråga den manliga polisen "du då?", då kollade han på mig, så sa han "kom hit"... haha!! Ja, han sa någonting i stil med att det inte var varje dag nån var glad över att få en polis bild...!! jisses alltså, när vi gick därifrån sen så frågade syrran varför jag skämdes... ÖH -ja det var väll ungefär lika pinsamt som när pappa gick fram till receptionisten på hotellet i Teneriffa och sa "min dotter här tycker att eran badvakt är å snygg, skulle du kunna fixa ett kort på honom åt henne?"- men, aa, då sa iaf syrran: "men, du är ju en kändiskåt jävel, det vet jag ju, och poliser är ju tydligen kända enligt dig". Jaja, kul var det iaf!! =D :p

Det får bli fler bilder imorgon, för nu måste jag sova så jag orkar upp till jobbet imorgon!! Jobbar jobbar jobbar, imorgon och på söndag, för jag menar, helg... vad är det för nåt? :o

  

Kram & God Natt